Avgiften höjs för de flesta a-kassor

1 juni, 2020
svenska mynt och sedlar

Nu när ersättningen från a-kassan har höjts ser många a-kassor ett behov av att höja medlemsavgiften. Foto: Jari J/Shutterstock.com

Medlemsavgiften till a-kassan höjs för de allra flesta a-kassor i Sverige. Några a-kassor inför den höjda avgiften redan från den första juni, medan andra avvaktar för att se hur situationen utvecklar sig.

På grund av varselvågen har antalet medlemmar i a-kassan ökat markant, samtidigt som reglerna för a-kassan har blivit mer generösa. För att klara det ökade trycket och bättre möta behovet av stöd planerar nu majoriteten av a-kassorna att höja medlemsavgiften, enligt en undersökning som Arbetsvärlden har gjort.

A-kassorna ser olika behov av att höja avgiften

En av a-kassorna som höjer avgiften med några kronor från den första juni är Kommunals a-kassa. Orsaken är just de höjda ersättningsnivåerna och de extra kostnader som det innebär för a-kassan, skriver Kommunalarbetaren.

De enda a-kassorna som har uppgett till Arbetsvärlden att de inte tänker höja avgiften är Sekos, Byggnads och Transports a-kassa. Enligt Hotellrevyn har dock även Hotell- och restauranganställdas a-kassa (HRAK) meddelat att de låter medlemsavgiften ligga kvar i dagsläget, tills man har sett hur verksamheten utvecklas framöver.

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger HRAK:s chef Karin Pettersson.

Ofrånkomligt att höja avgiften om inte staten betalar kostnaden

Alf Mellström är chef för Sekos a-kassa. Han säger att det är ofrånkomligt att avgifterna måste höjas ifall de höjda ersättningsnivåerna blir kvar. I dagsläget täcker medlemsavgifterna bara 30 procent av kostnaden för de ersättningar som betalas ut, medan resten tas från arbetsgivarnas arbetsmarknadsavgift till staten, skriver Sekotidningen.

Det är bra och rimligt att ersättningen har höjs, tycker Alf Mellström. Men frågan är vem som borde betala för de kraftigt ökade utgifterna. 

– Som det är i dag blir det medlemmarna och de arbetslösa som betalar höjningen av ersättningsnivåerna. Det är inte rimligt. Staten bör ta kostnaden.


Evelina Grenehed

Skribent