Därför lämnade Kommunal LO-samordningen

19 november, 2019
Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund, och glatt vårdbiträde som hjälper äldre man

Avtalssekreterare Lenita Granlund berättar att Kommunal vill satsa på högre lön för yrkesutbildade, såsom undersköterskor, än på anställda utan yrkesutbildning, såsom vårdbiträden. Foto: Pressbild/Kommunal och Tyler Olson/Shutterstock.com

Kommunals avtalssekreterare klargör för Arbetet vad det var som gjorde att förbundet avstod från LO-samordningen. Det handlade om en löneökning på mellan 0,3–0,5 procent till prioriterade yrkesgrupper, som Kommunal ville se men som övriga förbund ville fördela annorlunda.

Under oktober kom beskedet att Kommunal sa nej till LO-förbundets samordning inför avtalsrörelsen 2020. Det skäl som de gav var att de andra förbunden inte gick med på att satsa särskilt på medlemmar med yrkesutbildning, såsom barnskötare och undersköterskor.

Exakt hur mycket Kommunals krav skilde sig från övriga LO framgick dock inte då. Nu berättar avtalssekreteraren Lenita Granlund om vad som egentligen diskuterades innan beslutet togs.

Kommunal begärde 0,3–0,5 procent extra för yrkesutbildade

Enligt Lenita Granlund krävde inte Kommunal några exakta siffror för att vara med i samordningen.

– Men vi sa att vår satsning på yrkesutbildade måste vara i paritet med vad LO:s låglönesatsning ger på de avtalsområden som den träffar. Det betyder 0,3–0,5 procent extra, säger hon till Arbetet.

Det handlar alltså inte om flera procents skillnad, utan Kommunal krävde en låglönesatsning som motsvarar den som redan finns på andra avtalsområden, enligt avtalssekreteraren.

Kravet gällde bara några avtalsområden

Vidare menar Lenita Granlund att denna extra satsning framför allt gällde det stora avtalet med Sveriges kommuner och landsting, där medlemsantalet är 350 000 stycken. Den skulle även gälla de privata arbetsgivare som medlemmar med samma yrkesutbildning är anställda hos. På övriga avtalsområden skulle Kommunals medlemmar omfattas av samma låglönesatsningar som andra LO-förbund.

Planen var att i stället för att fördela de 0,3 procent extra som finns tillgängligt på alla anställda, skulle det i stället bli några hundra kronor extra för enskilda anställda. Den här lösningen liknar den som gjordes i avtalsrörelsen 2016, där undersköterskor fick löneökning som gick utöver märket.

Lenita Granlund poängterar att Kommunal alltså inte krävde någonting mer utöver låglönesatsning, utan helt enkelt en lösning för att kunna begära mer än vad märket angav till prioriterade yrkesgrupper.

LO vill ha en jämnare löneökning för lågavlönade

LO-förbunden ville inte gå med på kravet att lägga pengarna på yrkesutbildade, utan föredrog att satsa på lågavlönade oavsett vilka yrken de har. Kommunal vill i stället att yrkesutbildning ska göra en tydlig skillnad i vilken lön anställda får.

De menar även att exempelvis yrkesutbildade undersköterskor tenderar att stanna kvar längre i yrket än vårdbiträden utan utbildning. Därför skulle en lönesatsning där bli bestående, medan pengar som satsas på anställda utan yrkesutbildning går förlorade då anställda slutar på sitt arbete.

En annan sak att ta med i bilden är att Kommunal har fler undersköterskor i sin medlemskrets, än anställda som inte har yrkesutbildning.


Evelina Grenehed

Skribent