Handels: Behövs eget märke för lågavlönade

27 september, 2019

Handels vill kunna sätta ett eget märke för lågavlönade grupper, efter att industribranschen har satt sitt. Det skriver bland annat Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande, i en rapport från Handels. Foto: Pressbild/Handels och David Bicho/Handels

LO-förbunden diskuterar för fullt hur man ska bestämma märket för kommande löneökningar. Handels har dock hittills varit tyst i den här debatten. Men nu uttalar sig förbundet om frågan i en ännu inte publicerad rapport, skriver Arbetet.

Nyligen har Pappers uttalat sina lönekrav inför avtalsrörelsen, vilket väckte reaktioner hos många fackförbund. Nu ansluter sig Handels till debatten om lönemärket, som i dagsläget sätts av industrifacken och därefter följs av fackförbund i övriga branscher.

Handels lönepåslag har blivit vägledande för andra låglönebranscher

Vid tidigare avtalsrörelser som har tillämpat industriavtalets löneökningsmodell har Handels kunnat modifiera och komplettera märket, enligt rapporten. De har slutit avtal som har gått i linje med de samordnade kraven från LO-förbunden, men därefter lagt på ett lönepåslag i kronor i stället för procent.

De har också sett till att de lägsta lönerna i avtalet har höjts mer än utgående löner, plus att en lägsta semesterlön har garanterats. Allt detta gynnar dem som har lågavlönade arbeten.

Handels löneavtal har fungerat som en fördelningsnorm vid sidan av normen från industriavtalet, enligt Handels själva, och därmed blivit vägledande för andra förbund som organiserar låglöneyrken och som domineras av kvinnliga anställda. Dessa är framför allt Kommunal, Fastighets och Hotell- och restaurangfacket.

Svårare i dag för Handels att frångå industrins märke

I avtalsrörelsen 2010 skrevs industriavtalet om för att industrins märke skulle stärkas. Handels fick då acceptera att lägsta lönerna fick mindre höjning än utgående löner. Därmed krympte skillnaden mellan industrins och Handels avtal.

Statliga Medlingsinstitutet har också tagit ställning till att alla avtal ska rymmas inom industrins kostnadsram i procent. Utrymmet för ett andra märke har alltså blivit mindre, vilket är ett bekymmer enligt Handels.

– Låglöneförbund har tvingats betala varje extra lönelyft med försämrade anställningsvillkor. Medlingsinstitutet medverkar till en osolidarisk lönepolitik, säger Linda Palmetzhofer, förste vice ordförande i Handels.

Handels vill återinföra en fördelningsnorm i kronor

Handels stämmer därför in i kritiken som på sistone har riktats mot industrins ensamrätt om att sätta märket. De anser att märket har satts för lågt och att för stort fokus har satts på konkurrenskraften inom industrin.

Enligt Linda Palmetzhofer vill Handels återgå till vad som rådde innan 2010, där kostnadsnormen angavs i procent och fördelningsnormen i kronor.

Dessutom vill förbundet stärka villkor som arbetstider, pensionsförmåner och anställningsskydd och inte bara löner. Man bör ta hänsyn till en löneglidning mellan olika grupper och inte tvinga lågavlönade grupper in i en strikt procentsats, skriver Handels i rapporten.


Evelina Grenehed

Skribent