Den 23 oktober kommer det vara klart ifall LO-förbunden har enats om en samordning inför avtalsrörelsen. Foto: VGstockstudio/Shutterstock.com
Just nu pågår diskussioner mellan olika LO-förbund angående avtalsrörelsen för 2020. Som A-kassa.se har rapporterat om tidigare har Handels uttalat sig om märket och Pappers slog tidigt fast sitt lönekrav. Tidningen Fastighetsfolket förklarar begreppen som cirkulerar i avtalsrörelsen.
Inför en ny avtalsrörelse brukar fackförbunden inom LO samordna sig för att ge större tyngd till frågorna de vill lyfta. Denna samordning innebär att man ställer ett antal gemensamma krav, som de enskilda facken sedan utgår ifrån i sina förhandlingar med arbetsgivare. Förbunden kan också sympatistrejka för varandra om det skulle uppstå konflikter mellan några parter.
Än så länge är det oklart ifall LO-förbunden kommer att kunna enas om någon samordning för avtalsrörelsen 2020. Svaret på om man kommer överens om något märke kommer att presenteras den 23 oktober.
Märket är den riktlinje som sätts av industrin
I diskussionerna talas ofta om hur märket ska sättas. Men vad betyder egentligen märket? Det som menas är den löneökning som sätts först, och sedan gäller som riktlinje för hela resten av arbetsmarknaden.
Sedan ett tjugotal år tillbaka är det exportindustrin som sätter detta märke och därmed avgör takten på löneförhöjningarna i övriga branscher. Industribranschen står för 18 procent av arbetarna, och därmed är det dessa fack och arbetsgivare som först förhandlar om löneökning.
Sifferlösa avtal innebär lokala löneförhandlingar
Ett annat begrepp som förekommer i debatten är sifferlösa avtal. Det används om kollektivavtal som inte anger några precisa siffror för löneökningarna, utan där lönen i stället förhandlas lokalt på arbetsplatsen.
Sifferlösa avtal gäller för alla tjänstemän inom kommun och landsting. Ett sådant avtal ger ingen garanti för löneökning till de medarbetare som omfattas.
Flera fackförbund pratar också om låglönesatsningar i form av påslag på lönegrupper som tjänar under en viss summa. En sådan satsning kallas ibland för knä. Storleken på påslaget beror då på vilket pott som anges i avtalet, det vill säga vilka pengar facket och arbetsgivare har att fördela.
Strejk, lockout och medling är medel för att få till nya avtal
En konflikt är det som uppstår när facket och arbetsgivare inte kommer överens, och parterna kan då med olika medel sätta press på motparten för att få till ett avtal. Facket kan då svara med strejk, där medlemmarna låter bli att gå till arbetet. Arbetsgivares motsvarande vapen är lockout, där en anställd stängs ute från sitt arbete utan lön.
Ett annat sätt att lösa oenighet kring ett nytt avtal är medling. Parterna tar då hjälp av en utomstående medlare för att hitta en kompromisslösning. Inom industrin används då en privat förmedlare som kallas för Opartisk ordförande (Opo), medan andra avtalsområden får hjälp av Medlingsinstitutet.
