Kvinnlig hemsjukvårdare tar hand om en äldre kvinna på hembesök.EU-direktivet om lägsta lönenivå riskerar att slå mot personalintensiva branscher som hemtjänst och städ. Lönekostnaderna är en stor utgiftspost och för att kunna konkurrera i offentliga upphandlingar kan det leda till att arbetsgivarna håller ner lönekostnaderna. Foto: Halfpoint/Shutterstock.com

Arbetsmarknad

Den svenska modellen riskerar att hotas när EU vill införa en minimilönelag. Det ger arbetsgivaren incitament att avstå från kollektivavtal, skriver Arbetsvärlden.

Om EU-direktivet om minimilöner införs i Sverige riskerar den svenska arbetsmarknaden att få dubbla lönesystem om man inte lyckas med att få undantag anser Anders Kjellberg, sociologiprofessor och Arena Idés utredningschef, German Bender.

Kan bli svårt för Sverige att undantas EU-direktivet

EU-kommissionen vill att alla medborgare ska skyddas av minimilöner. Det kan ske genom en minimilönelag eller genom kollektivavtal. I Sverige är det dock inte alla arbetsgivare som har kollektivavtal. Om kollektivavtalstäckningsgraden i Sverige skulle sjunka så skulle Sverige få det svårt att undantas från EU-direktivet.

Enligt Anders Kjellberg är det ändå EU-domstolen som i slutändan bestämmer och det är svårt att förutspå hur EU-domstolen tolkar direktivet.

Många saknar kollektivavtal i den privata sektorn

I dag är det långt ifrån alla som omfattas av lägstalöner vilka regleras i kollektivavtalet. Enligt Anders Kjellberg är det cirka 450 000 personer som inte har kollektivavtal i den privata sektorn. Räknar man dessutom med sifferlösa avtal i den privata sektorn är det hela 35 procent som saknar kollektivavtalade minimilöner. 

Det finns en risk att minimilönerna landar mycket lägre än dagens lägstalöner i kollektivavtalen om EU-direktivet införs och Sverige tvingas att lagstadga om minimilöner.

– EU-kommissionen föreslår att minimilönen ska vara minst 60 procent av medianlönen i landet, men vi har inte så låga lägstalöner i kollektivavtalen idag, säger Anders Kjellberg.

Minimilönen skulle bli lägre än dagens minimilön

Under 2019 låg medianlönen i Sverige på 31 700 kronor, enligt SCB. Om minimilönen ska vara 60 procent av medianlönen skulle minimilönen landa på 19 020 kronor i månaden.

Det är betydligt mindre än vad minimilönen ligger på i dag när man jämför exempelvis lönerna i Hotell- och restaurangfackets Gröna Riksavtalet för personer utan yrkesvana och utan krav på förkunskaper på 22 548 kronor i månaden från 1 november 2020. 

Personalintensiva branscher riskerar lägre lönenivå

I dag finns det inga hinder för företag som inte har kollektivavtal att sätta lägre löner. Enligt Anders Kjellberg ser det dock inte bra ut. Det sätter en större press på branscher som redan har låga lönenivåer och pekar bland annat på de offentliga upphandlingar som görs. Det är oftast de med billigaste anbudet som vinner vilket skulle göra det svårare för företag som har kollektivavtal.

Om minimilöner blir lagstadgade kan trycket att hålla lönekostnaderna nere hos arbetsgivare öka för att de ska kunna konkurrera om de offentliga upphandlingarna.

Arbetsgivaren kan då hänvisa till lagstadgade minimilöner i stället för löner på kollektivavtalsnivå. Det kan leda till att lönerna sänks inom personalintensiva branscher som hemtjänst och städtjänster, där lönekostnaderna står för en stor del av utgifterna. 

Alexandra Stenvall
Alexandra Stenvall Skribent alexandra.stenvall@a-kassa.se