Regeringen gick i förra veckan ut med en satsning på kvinnors arbetsförmåga och kompetens. Det involverar bland annat förbättrad tillgång till svenskundervisning.
Tidigare statistik har visat på att utrikes födda kvinnor är den grupp som har svårast på arbetsmarknaden. Det hoppas regeringen att ändra på; det passar inte Sveriges värderingar.
Regeringen vill se fler kvinnor i arbete
I ett pressmeddelande för en dryg vecka sedan gick regeringen ut med sin nya satsning. Förhoppningen är att fler utrikes födda kvinnor ska sättas i arbete.
Finansminister Magdalena Andersson motiverar satsningen av 60 miljoner kronor.
– I dag är sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor hög ur ett europeiskt perspektiv men alltför låg enligt våra svenska mått, säger hon.
Satsningarna rör bland annat svenskaundervisning
En stor del av satsningarna ska läggas på en mer tillgänglig svenskaundervisning. Regeringen vill dels förbättra kvalitén på SFI (svenska för invandrare), och där kommer majoriteten av pengarna investeras.
Vidare ska initiativet ”svenska från dag ett” få en ökning av sin budget. Svenskaundervisning ska även vara tillgängligt för den som går yrkesutbildning eller den som är föräldraledig.
Samtliga åtgärder tror regeringen syftar att förbättra integrationen.
Fler utrikesfödda får jobb – färre av dem är kvinnor
Sedan 2014 har en kvarts miljon fler fått arbete. Av dessa är två tredjedelar utrikes födda. Regeringen ser positivt på utveckling, men vill se en ännu större.
A-kassa.se har tidigare rapporterat att den positiva utvecklingen är ensidig; antalet arbetssökande har minskat, men andelen kvinnliga arbetssökande har växt. Vad det innebär i praktiken är att fler kvinnor vill arbeta, men att få får chansen.
I många fall beror detta på att utrikes födda kvinnor tenderar att sakna arbetslivserfarenhet. Det ger männen ett övertag på marknaden. Regeringens satsning innefattar därför även subventionering till sysselsättning som kan ge kvinnor en likvärdig utgångspunkt.
