Lönegapet mellan kvinnor och män minskar.
Foto: fizkes/shutterstock.com
Medan löneklyftan mellan tjänstemän och arbetare ökar, minskar lönegapet mellan män och kvinnor visar LO:s årliga lönerapport.
Löneklyftan mellan kvinnor och män minskar stadigt. År 2000 var kvinnornas medellön 19 procent mindre än männens medellön och 2017 var skillnaden mellan kvinnors och mäns medellön endast 12 procent. Mellan åren 2015 och 2017 ökade kvinnors medellön med 8,2 procent, vilket var 1,5 procent mer än männen där löneökningen endast var 6,7 procent.
Mats Larsson, utredare vid LO säger till tidningen Arbetet att det är de kraftiga löneökningar i de kvinnodominerande yrkena i offentlig sektor som ligger bakom inhämtningen av kvinnors löneökningar. Under perioden 2015 till 2017 steg grundskolelärarnas löner med hela 13 procent, socialsekreterarnas löner steg med 12,3 procent och sjuksköterskornas löner steg med 10 procent.
Störst löneökning bland kvinnliga tjänstemän
Löneökningen hos kvinnor i förhållande till männen är störst bland tjänstemännen. Mellan åren 2015 och 2017 höjde de kvinnliga tjänstemännen sina medellöner med 8,8 procent vilket var 2,1 procent mer än de manliga tjänstemännen där löneökning endast var 6,7 procent.
Bland arbetare är lönegapet mellan kvinnor och män betydligt mindre än bland tjänstemän och där går också utjämningen långsammare. För kvinnorna steg lönen med 7,2 procent vilket endast var 0,4 procent mer än männen som hade en löneökningen på 6,8 procent under åren 2015 till 2017.
Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän ökar
Medan löneskillnaden mellan män och kvinnor minskar ökar klasskillnaderna. År 2000 var medellönen hos tjänstemännen 40 procent högre än arbetarnas och till 2017 hade den ökat ytterligare och var 48 procent högre. Under perioden 2015 till 2017 ökade tjänstemännens medellön från 22 800 till 39 300 kronor, en ökning med 73 procent, medan arbetarnas medellön endast ökade med 62 procent från 16 300 till 26 500 kronor. Lönegapet mellan tjänstemän och arbetare har vuxit med 6 400 kronor, vilket är en utveckling som fortsätter tvärt emot LO:s ambitioner, vilket även bekräftas av förbunden inom 6F.
Enligt IF Metalls ordförande Marie Nilsson ser man ingen ökad klyfta mellan arbetare och tjänstemän under perioden. Att tjänstemännens löneökning under vissa perioder dragit ifrån beror på att tjänstemannakåren har fått en förändrad sammansättning då antalet ingenjörer har ökat.
Lågavlönade grupper har svårt att komma ikapp
Enligt Magnus Pettersson, ordförande för Fastighetsförbundet och förbunden inom 6F kommer de lågavlönade grupperna aldrig komma ikapp så länge som fack och arbetsgivare inom industrin bestämmer en fast löneökningstakt som alla parter måste följa.
Hur lönebildningen kan komma att förändras utreds av 6F och man vet inte vart man kommer att landa. Magnus Pettersson tror inte att de kommer föreslå någon ny modell. Om inte andra än industrins parter får insyn och inflytande i löneutvecklingen kommer lönebildningen i Sverige att förlora sin legitimitet.
