Det är inte märkbart fler korttidsutbildade i Sverige som har fått jobb i rutbranschen sedan rutavdraget infördes. Däremot har det lockat nya städfirmor och andra företag till Sverige. Foto: Freedomz/Shutterstock.com
Rutavdraget har lett till många nya jobb i Sverige. Däremot är det inte de målgrupper som var tänkt som kommit ut på arbetsmarknaden sedan rutavdraget infördes, skriver Hem & Hyra.
Rutavdraget innebär att hushåll kan betala mindre för hushållsnära tjänster, då de finansieras delvis via skatt. Det infördes 2007, med syftet att skapa jobb för människor med kort utbildning, och att minska den svarta marknaden för arbete som hushållsnära tjänster.
Det skulle också underlätta för både män och kvinnor att kunna kombinera familjelivet med arbetslivet.
Jobb har tillkommit i och med rutavdraget
Siffror från Skatteverket visar nu att svenskarna mycket riktigt lägger mycket mindre pengar på svarta tjänster i det hushållsnära arbetet – från cirka 11 miljarder år 2005 till 3 miljarder i dag. Det har också tillkommit nya, vita jobb inom området.
Myndigheten Tillväxtanalys har också visat att cirka 8 500 heltidsjobb har tillkommit mellan 2010 och 2015 tack vare rutavdraget. Kostnaden för detta har varit utebliven skatt på mellan 1,6 och 1,9 miljoner kronor per år.
Korttidsutbildade har inte fått lättare till jobb
Däremot är det inte främst korttidsutbildade som har fått arbete på grund av rutavdraget. Bara en av fem rutanställda har en kort utbildning, enligt Tillväxtanalys, och av dem hade de flesta jobb redan innan de började jobba i den branschen.
Riksrevisionen har också konstaterat att många rutarbetare är arbetskraftsinvandrare, inte minst från Östeuropa. Rutavdraget har alltså inte gett lika stor effekt för arbetslösheten i Sverige som man hade hoppats på.
Bara 31 procent av dem som använder rutavdrag har barn som bor hemma. Därför har införandet av rut inte heller hjälpt människor att kombinera familj och yrkesliv i någon större utsträckning.
Ett stöd till företagande snarare än integration
Johanna Rickne är professor i nationalekonomi och har tittat närmare på vilka som arbetar med tjänster som ger rätt till rutavdrag. Hon konstaterar att företagare från andra EU-länder har invandrat till Sverige för att arbeta, men situationen för kvinnor med flyktingbakgrund har inte förbättrats.
– Om man vill använda statliga medel för att underlätta deras integration och arbetssituation, så är min slutsats att rutavdrag är en ineffektiv metod, menar Johanna Rickne.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om att utvidga rutavdraget till nästa år. Det är dock inte längre arbetsmarknad och integration som är syftet, utan att förbättra villkoren för företagare och entreprenörer.
