exteriör bild av Karolinska BioClinicum400 tjänster ska bort när Karolinska ska spara pengar. Foto: Carin Tellström/Karolinska

Arbetsmarknad

Karolinskas ekonomi är extremt ansträngd. Sjukhuset har ett underskott på över en miljard och nu ska över 400 tjänster bort skriver DN.

Karolinska som är Stockholms största sjukhus har ett underskott på över en miljard kronor. Ekonomin är extremt ansträngd och nu ska över 400 tjänster bort.

Det är ett allvarligt ekonomiskt läge som universitetssjukhuset Karolinska befinner sig i. Verksamheten som omsätter 18 miljarder kronor uppvisar ett minusresultat på 822 miljoner kronor i årsrapporten för 2018.

Sjukhusets kostnader har skenat iväg

När Håkan Sörman tog över som styrelseordförande i maj 2018 var prognosen för 2018 ett minusresultat på 200 miljoner kronor, dessvärre har underskottet skenat iväg. 

Enligt Håkan Sörman hade man besparingar på 419 miljoner kronor och sparbeting på en dryg halv miljard vid början av 2018. Men under året som gått har man stött på flera bekymmer.

Sjukhusets kostnader för pensionsavsättning på lite mer än 200 miljoner blev större än beräknat. Utflytten av vård har försenats och de pengar man ansökt om för att täcka upp dessa kostnader fick man avslag på då man under året fått flera ordentliga ekonomiska tillskott. Bland annat fick man 600 miljoner kronor för att korta vårdköerna och för att klara bemanningen har man tvingats hyra in personal. Man har dessutom behövt åtgärda flera brister i den nya sjukhusbyggnaden.

Sparprogram tar bort 400 tjänster

Sjukhusets underskott har ökat ännu mer och ligger redan nu i början av 2019 på 1,1 miljard kronor. För att klara sparprogrammet på 420 miljoner kronor ska 400 tjänster bort. Idag har Karolinska 16 000 anställda. Hur besparingarna kommer ske har inte preciserats av styrelsen.

Enligt Håkan Sörman vill man inte spara in på sjuksköterskorna då man redan har problem med bemanningen. Här får man anpassa kostymen. Antalet anställda på nya Karolinska är fler än vad som ska finnas för att klara sparkraven.

De anställda reagerar starkt på de besparingar som lagts på verksamheterna på sjukhuset. Den påtagliga ökningen av antalet chefer är något som en sjuksköterska reagerat på. Dessutom har samma sjuksköterska fått höra att en sjukskötersketjänst på den enheten där han eller hon arbetar ska dras in trots allt.

Enligt Håkan Sörman kommer besparingar att göras även på de administrativa avdelningarna och på sjukhusets staber.

Avsaknad av vårdplatser skapar överbeläggningar

I styrelsens budget räknar man med att bli av med besparingar på 175 miljoner kronor för den vård som egentligen skulle ha flyttat till nya Karolinska men som nu ska vara kvar.

Enligt Arbetsmiljöverket måste man göra vissa arbetsmiljöförbättringar och det vill styrelsen att man gör samtidigt som man önskar minska överbeläggningarna. Avsaknaden av vårdplatser är stor vilket gör att överbeläggningarna har ökat. Idag ligger beläggningen på 102 procent och målsättningen är att få ner den till 95 procent.

Vidare kvarstår 550 miljoner kronor i underskott som styrelsen inte täckt in med besparingar. Här för man istället diskussioner med regionledningen.

I det avtal man har idag görs det ingen skillnad på den högspecialiserade vård som Karolinska har och annan vård. Den högspecialiserade vården är mycket dyrare än annan vård. 

Styrelsen kritisk till nya verksamhetsmodellen

Den nya verksamhetsmodellen som marknadsförts av Boston Conuslting Group skulle hjälpa sjukhuset att få ordning på ekonomin och effektivisera vården. Dessvärre infördes modellen utan ekonomisk kalkyl.

Den kritiska rapporten som styrelsen lade fram förra veckan angående den nya verksamhetsmodellen visar att det finns allvarliga risker för patienter som är multisjuka att falla mellan stolarna. Vidare tog man upp oklarheterna i de nya chefernas ansvarsroller och att de många flödena skapar kostnader och att det inte går att styra ekonomin på lägre nivå bland patientflödescheferna. 

Enligt Håkan Sörman har avsaknaden av information till förstalinjecheferna saknats vilket gör det svårt att hålla sig till sin budget om man inte vet hur den fortgår. Enligt årsrapporten kommer man trots detta fortsätta utveckla den kritiserade modellen. 

Modellen som har 30 procent fler chefer infördes utan konsekvensanalys vilket Håkan Sörman tycker man ska väga mot antalet underställda som cheferna tidigare hade. Vidare tror han att fler chefer leder till fler möten och ökad administration.