Nätgranskning av arbetssökande är vanligare än vad man tror. Men nätgranskningen sker helt oftast osystematiskt utan någon koppling till kravprofilen utan görs mer för att det skapar en trygghetskänsla. Foto: Minerva Studio/Shutterstock.com
Det är inte helt ovanligt att rekryterare googlar jobbkandidater. Enligt en studie sker nätgranskningen oftast osystematiskt utan något tydligt syfte, skriver Ingenjören.
Anna Hedenus och Christel Backman är två forskare vid Göteborgs universitets institution för sociologi och arbetsvetenskap. I deras studie har de analyserat hur rekryterare och arbetsgivare använder sig av nätgranskning.
Det kan vara värt att fundera över vad arbetsgivaren hittar när de gör en nätgranskning. Enligt Anna Hedenus kan rekryterarens nätgranskning bli lite hafsig eftersom de vill att det ska gå snabbt och lätt.
Varför nätgranskar rekryterare?
När rekryterare använder sig av nätgranskning kan de se lite olika ut. De främsta anledningarna till att de använder sig av nätgranskning är för att hitta lämpliga kandidater, gallra bland kandidaterna för att få ner antalet sökande, säkerhetskontrollera de kandidater som är intressanta och i den avslutande rekryteringsfasen skilja ut de kandidater som är likvärdiga.
Enligt Anna Hedenus kan det bero på att rekryteraren drivs av en egen nyfikenhet och vill skapa en känsla av den arbetssökande.
Nätgranskning ger en mer komplett bild och skapar trygghet
Det varierar också väldigt mycket i hur rekryterarna gör sina sökningar. En del använder bara LinkedIn eller andra forum och nätverk, medan andra kan googla kandidaten mer för att få en bättre känsla av den som söker tjänsten.
Enligt Anna Hedenus motiveras nätgranskningen med att det skapar en trygghetskänsla. Att söka på en person säkerställer att det inte dyker upp några oväntade överraskningar som kan vara känsliga i ett senare skede.
Osystematisk nätgranskning
Något som var uppseendeväckande för Anna och Christel var att de som använde sig av nätgranskningar gjorde det utan någon systematik eller koppling till kravprofilen.
Enligt Anna Hedenus kan bristande systematik kan öka risken att det kommer fram information som kan påverka intrycket av personen men som egentligen inte är relevant för tjänsten.
En tredjedel använder sig av nätgranskning
Hur många som använder sig av nätgranskning kan inte Anna Hedenus svara på. I deras studie hänvisar de även till andra undersökningar. En del undersökningar visar att det är en dryg tredjedel av alla arbetsgivare som använder sig av nätgranskning när de rekryterar. Men nyare undersökningar visar att allt färre nätgranskar sina kandidater. Kan det vara så att trenden har vänt?
