I nuläget sätts lärares löner individuellt utifrån yrkesskicklighet och arbetsinsatser. Däremot tar lönesystemet inte tillräcklig hänsyn till antalet år som läraren har arbetat. Foto: wavebreakmedia/Shutterstock.com
Löneklyftan inom läraryrket har blivit större sedan man införde individuell lönesättning på lokal nivå. En rapport från IFAU visar att nuvarande lönesystem främst har gynnat kommuner med god arbetsmarknad och gjort yrket mindre attraktivt för erfarna lärare. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund förutser en kommande debatt för att hitta en bättre lösning, skriver Arbetet.
År 1996 beslutades att lärares löner skulle sättas lokalt i stället för nationellt. Tidigare hade lönesättningen utgått från löneskalor utifrån vilken anställning lärarna hade och hur många år de hade arbetat.
Men nu ersattes alltså detta med individuella löneförhandlingar. Lönen bestäms då utifrån den enskilda lärarens yrkesskicklighet, arbetsuppgifter och arbetsinsatser.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har gjort en studie över lönedatan före och efter denna reform. Resultatet visar att lokal lönesättning har gynnat lärare i kommuner där arbetsmarknaden är god och löneläget högt. Däremot har det inte varit lika gynnande för kommuner med sämre arbetsmarknad.
Lokal lönesättning var tänkt att förbättra lönesituationen för lärarna
Anledningen till reformen var att man ville se en bättre löneutveckling inom läraryrket, och att lärarna skulle komma ikapp lönen för andra yrkesgrupper i större städer.
– Det gamla systemet hade hållit tillbaka lönerna så att andelen lärare som hade det högsta lönetariffläget var väldigt hög. Många nådde dit långt innan pensionen och sedan stod lönen still, berättar Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
En förhoppning var också att lärare med hög kompetens skulle tilltalas av arbetet och att detta skulle ge bättre skolresultat för eleverna.
Nedskärningar och konkurrens från andra arbetsgivare gör skolan mindre attraktiv
Men detta är alltså inte fallet, enligt IFAU:s rapport. I stället har läraryrket blivit mindre attraktivt på grund av kommunernas ekonomiska svårigheter och de besparingar som detta har medfört. Större klasser och nerskärningar på avlastande skolpersonal gör att sjuktalen är höga bland lärare inom såväl grundskolan som förskolan.
Ytterligare en anledning kan vara att lönerna i samband med reformen höjdes även för andra yrken med krav på högskoleutbildning, för att kunna konkurrera om personalen.
Den största löneökningen skedde bland unga, nyexaminerade lärare, vilket har inneburit en minskad lönespridning. Detta gör att lärare med längre erfarenhet mindre motiverade att stanna kvar i yrket, menar Svante Tideman som är förste vice förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.
Antalet år i yrket behöver tas med i lönesättningen
Svante Tideman tror inte att man kommer gå tillbaka till det tidigare systemet med en nationell tabell. Däremot behövs ett lönesystem som tar hänsyn till hur länge lärarna har arbetat, och därmed blir mer förutsägbart än när lönen sätts helt individuellt.
Han tror att lönesättningsfrågan kommer att debatteras intensivt i förbundet framöver.
