Den senaste mandatperioden har sysselsättningen för utrikesfödda utgjorts av högre siffror än tidigare. Dock hamnar de lågutbildade utrikesfödda fortfarande lätt i utanförskap. För att öka integrationen behöver skolresultaten förbättras.
I makroanalysen ”Stor sysselsättningsökning bland utrikes födda” har Swedbank tagit fram siffror på att en förbättrad integration har sin grund i goda skolresultat. 32 procent av utrikes födda saknar gymnasiebehörighet. För pojkar födda utomlands ligger siffran på närmare 36 procent.
Integrationen av lågutbildade är den stora utmaningen
Trots att den senaste mandatperioden utgjorts av den högsta sysselsättningsgraden sedan 2008 hamnar lågutbildade utrikesfödda i utanförskap. Tillsammans utgör de en tredjedel av arbetslösheten och för att de ska integreras behöver sysselsättningsgraden och skolresultaten öka.
510 000 fler har en sysselsättning sedan 2008. Vilket innebär en ökning med 70 procent de senaste tio åren och i dagsläget delar utrikes födda och inrikes födda lika på arbetsbördan
Fortsatt hög arbetslöshet bland unga utrikes födda
Även om man har sett en betydande ökning av sysselsättningsgraden det senaste decenniet fortsätter arbetslösheten bland unga utrikes födda att stiga.
Medan arbetslösheten bland inrikes födda ungdomar ligger på 3,6 procent kan man se att arbetslösheten bland utrikes födda ungdomar är betydligt högre med en siffra på 15 procent.
Höjda skolresultat ska öka integrationen
I Swedbanks analys utgör andelen lågutbildade utrikes födda i utanförskap siffran för vart man bör lägga det huvudsakliga fokuset.
Anna Breman, Swedbanks chefsekonom, menar att för att komma undan att utrikes födda med låg utbildning hamnar i ett längre utanförskap behövs det göras stora förändringar.
De siffror i analysen man bör ta allvarligast på är de som redovisar hur skolresultaten sjunker för utrikes födda i både den första och andra generationen.
Förbättrad migration och integration ska gynna Sveriges behov av arbetskraft
På lång sikt kan en ökad integration gynna det svenska behovet av arbetskraft och en ökad migration kan reducera problematiska faktorer som en åldrande befolkning kan innebära.
I dagsläget är 32 procent av de utrikes födda inte behöriga till gymnasiet. Utan en förbättring av skolresultaten blir det svårt att säkerställa kompetensförsörjningen och glappen mellan olika elevgrupper inom skolan, menar Anna Bremen.
